Forskning som ägnas åt rumstempererade litium-svavel- (Li/S 8 ) och litium-syre- (Li/O 2 )-batterier har ökat markant under de senaste tio åren. Kapplöpet att utveckla sådana cellsystem är främst motiverat av den mycket höga teoretiska energitätheten och överflöd av svavel och syre. Cellkemin är dock komplex, och framstegen mot praktisk enhetsutveckling försvåras av några grundläggande nyckelfrågor, som för närvarande hanteras av många tillvägagångssätt.
Helt överraskande är inte mycket känt om de analoga natriumbaserade batterisystemen, även om de redan kommersialiserade, högtemperatur Na/S 8 och Na/NiCl 2 batterierna tyder på att ett uppladdningsbart batteri baserat på natrium är genomförbart i stor skala. Dessutom är det naturliga överflödet av natrium en attraktiv fördel för utvecklingen av batterier baserade på lågkostnadskomponenter.
Denna recension ger en sammanfattning av den senaste kunskapen om litium-svavel- och litium-syre-batterier och en direkt jämförelse med de analoga natriumsystemen. De allmänna egenskaperna, stora fördelar och utmaningar, nyare strategier för prestationsförbättringar och allmänna riktlinjer för vidareutveckling sammanfattas och diskuteras kritiskt. Generellt sett har ersättningen av litium mot natrium en stark inverkan på cellreaktionens övergripande egenskaper och skillnader i jontransport, fasstabilitet, elektrodpotential, energitäthet etc. kan således förväntas.
Huruvida dessa skillnader kommer att gynna en mer reversibel cellkemi är fortfarande en öppen fråga, men några av de första rapporterna om rumstemperatur Na/S 8 och Na/O 2 celler visar redan några spännande skillnader jämfört med de etablerade Li/S 8 och Li/O 2 system.
Uppladdningsbara litiumjonbatterier (LIB) har snabbt blivit den viktigaste formen av energilagring för alla mobila applikationer sedan de lanserades i början av 1990-talet. Detta beror främst på deras oöverträffade energitäthet som lätt överträffar andra uppladdningsbara batterisystem som metallhydrid eller blysyra. Men det pågående behovet av att lagra el ännu säkrare, mer kompakt och mer överkomligt kräver kontinuerlig forskning och utveckling.
Behovet av billig stationär energilagring har blivit en extra utmaning, vilket också sätter igång forskning om alternativa batterier. Stora ansträngningar riktas mot ständiga förbättringar av de olika Li-ion-teknologierna genom till exempel effektivare förpackning, bearbetning, bättre elektrolyter och optimerade elektrodmaterial. Även om betydande framsteg har uppnåtts med avseende på effekttätheten under de senaste åren, var ökningen av energitätheten (volumetriskt och gravimetriskt) relativt liten. En jämförelse av olika batteriteknologier med avseende på deras energidensiteter visas i figur 1.
Figur 1:Teoretiska och (uppskattade) praktiska energitätheter för olika uppladdningsbara batterier: Pb–syra – blysyra, NiMH – nickelmetallhydrid, Na-jon – uppskattning härledd från data för Li-jon med antagande av en något lägre cellspänning, Li- jon – medel över olika typer, HT-Na/S 8 – högtemperatur natrium-svavelbatteri, Li/S 8 och Na/S 8 – litium-svavel- och natrium-svavelbatteri med antagande av Li 2 S och Na2S som urladdningsprodukter, Li /O 2 och Na/O 2 – litium-syrebatteri (teoretiska värden inkluderar vikten av syre och beror på stökiometrin hos den antagna urladdningsprodukten, dvs. oxid, peroxid eller superoxid). Observera att värdena för praktiska energitätheter till stor del kan variera beroende på batteridesign (storlek, hög effekt, hög energi, encell eller batteri) och utvecklingsläget. Alla värden för praktiska energitätheter avser cellnivån (utom Pb–syra, 12 V). Värdena för Li/S 8- och Li/O 2- batterierna togs från litteraturen (citerad i huvudtexten) och används för att uppskatta energidensiteterna för Na/S 8- och Na/O 2- cellerna. Av ovanstående teknologier har endast blysyra-, NiMH-, Li-jon- och högtemperatur Na/S 8- teknologier kommersialiserats hittills.
Litiumtetrafluorborat (LiBF4) som används som en elektrolyt tillsats för att förbättra cykelresultat av Lini 0,5 Co 0,2 Mn 0,3 O 2 / grafit-cell (NMC532) vid högre driftsspänning undersöks.
Med 1,0 viktprocent LiBF4-tillsats i elektrolyten förbättrades kapacitetsretentionen för litiumjonbatteriet efter 100 cykler avsevärt från 29,2 % till 90,1 % i spänningen 3,0 V–4,5 V. För att förstå mekanismen för kapacitetsretentionsförbättringen vid hög spänningsdrift, egenskaperna inklusive cellprestanda, impedansbeteendet samt egenskaperna hos elektrodgränssnittsegenskaperna undersöks.
Det har visat sig att LiBF4 sannolikt deltar i bildandet av gränssnittsfilm på båda elektroderna. Cellens förbättrade prestanda tillskrivs modifieringen av gränssnittsskiktkomponenter på grafitanod och LiNi 0,5 Co 0,2 Mn 0,3 O 2 katod, vilket leder till att sänka gränsytimpedansen.
Källa: Zuo, Xiaoxi & Fan, Chengjie & Liu, Jiansheng & Xiao, Xin & Wu, Junhua & Nan, Junmin. (2013). Litiumtetrafluorborat som en elektrolyttillsats för att förbättra högspänningsprestandan hos litiumjonbatterier. Journal of the Electrochemical Society. 160. A1199-A1204. 10.1149/2.066308jes. https://iopscience.iop.org/article/10.1149/2.066308jes
Litiumdifluorfosfat (LiDFP, LFO) är till stor hjälp som elektrolyttillsats för att förbättra prestandan för litiumjonbatteriets livslängd och urladdningskapacitet vid hög temperatur, samt minska självurladdningen. Medan natriumdifluorfosfat har liknande prestanda i NMC532 battericell? Låt oss ta en titt på en artikel publicerad på Journal of The Electrochemical Society 2020.
Slutsats: Tre nya difluorfosfatsaltelektrolyttillsatser syntetiserades och utvärderades i NMC532/grafitpåseceller. Ammoniumdifluorfosfat (AFO) framställs lätt via en fast tillstånd, bänkreaktion av ammoniumfluorid och fosforpentoxid som endast kräver försiktig uppvärmning för att initiera. Det bästa utbytet av natriumdifluorfosfat (NaFO) i föreliggande studie erhölls genom att reagera difluorfosforsyra och natriumkarbonat i 1,2-diemetoxietan över 3 Å molekylsiktar, ett mycket starkt torkmedel. Tetrametylammoniumdifluorfosfat (MAFO) framställdes från NaFO via katjonbyte med tetrametylammoniumklorid.
NaFO rapporteras vara en mycket bra elektrolytadditiv, med liknande prestanda i NMC532/gr-celler som den mer kända litiumdifluorfosfattillsatsen (LFO), var och en visar ~90% urladdningskapacitetsretention efter mer än 1 500 cykler vid 40 °C. Långtidsstabiliteten under cykling mellan 3,0–4,3 V jämförs positivt med, men är inte desto mindre mindre än 2%VC 1%DTD benchmarkceller som rapporterats av Harlow et al., som har ~94% kapacitetsbevarande efter 1 500 cykler. Den fördelaktiga naturen hos båda tillsatserna kan tillskrivas difluorfosfatanjonen. Däremot har AFO och MAFO visat sig vara dåliga elektrolyttillsatser. Detta föreslås bero på bildandet av litiumnitrid för den förstnämnda. Det är okänt varför tetrametylammoniumkatjoner har en negativ effekt på cellstabiliteten.
Referenser:
Synthesis and Evaluation of Difluorophosphate Salt Electrolyte Additives for Lithium-Ion Batteries, Journal of The Electrochemical Society, 2020 167 100538, David S. Hall, Toren Hynes, Connor P. Aiken och JR Dahn
Kommer LiFSI att ersätta LiPF6 i Li-ion batterielektrolyter? Att använda det nya saltet litiumbis(fluorosulfonyl)imid (LiFSI) snarare än litiumhexafluorfosfat (LiPF6) som en elektrolyt förbättrar prestandan hos Li-ion-batterier med kiselanoder, enligt en artikel publicerad i Journal of the American Chemical Society av forskare i Europa.
Litiumbis(fluorsulfonyl)imid, vanligen kallad LiFSI, har molekylformeln F2LiNO4S2 och CAS-nummer 171611-11-3. LiFSI verkar vara vitt pulver, med en molekylvikt på 187,07 och en smältpunkt mellan 124-128°C (255-262,4°F).
Jämfört med LiPF6 förbättrar LiFSI inte bara termisk stabilitet i litiumjonbatteriteknologi, utan ger också bättre prestanda när det gäller elektrisk ledningsförmåga, livslängd och låg temperatur. LiFSI kan dock ha vissa frätande effekter på aluminiumfolie. Vissa akademiska artiklar visar att korrosionen av aluminiumfolie huvudsakligen kommer från FSI-joner i LiFSI, men detta problem kan lösas med tillsatser som fluorhaltiga passiveringsaluminiumfolietillsatser.
Trenden är ganska säker att LiFSI håller på att bli ett av de vanliga litiumsalterna för nästa generations elektrolyter. För närvarande förbättras ternära litiumbatterier och LFP-batterier ständigt och upprepas generation efter generation som har högre krav på energitäthet, prestanda vid höga och låga temperaturer, cykellivslängd och prestanda för laddning och urladdning.
På grund av höga tekniska svårigheter i massproduktion och höga kostnader, har LiFSI inte använts direkt som ett löst litiumsalt, utan som en tillsats blandad med litiumhexafluorfosfat (LiPF6) för användning i elektrolyter i kraft-li-jonbatterier, speciellt. Till exempel har LG Chem använt LiFSI som tillsats i sina elektrolyter under ganska lång tid. Allt eftersom tekniken förbättras kommer mer och mer LiFSI att läggas till elektrolyter. Man tror att kostnaden för LiFSI kommer att sänkas ytterligare med uppskalningen av massproduktionen. Och allt eftersom tiden går har LiFSI potentialen att ersätta LiPF6 som det huvudsakliga litiumsaltet för el-litiumbatterielektrolyter.
Litiumhexafluorfosfat (LiPF6) är en nyckelråvara i dagens teknik, för litiumjonbatterielektrolyter av litiumjonbatterier, litiumjonenergilagringsbatterier och andra konsumentelektroniks li-jonbatterier. Tillsammans med uppsvinget inom elbilsindustrin förbrukar segmentet Li-ion batterier den största delen av LiPF6 på marknaden.
Sedan september 2020 har försäljningen av nya energifordon ökat rejält, vilket har fått försäljningen av litiumhexafluorfosfat att öka. Det uppskattas att efterfrågan på litiumhexafluorfosfat i kraftbatterisegmentet kommer att vara cirka 66 000 ton 2021 och cirka 238 000 ton 2025, med en genomsnittlig årlig tillväxttakt på cirka 40 %.
Enligt data från januari till september 2021 är Kinas ackumulerade kapacitet för LFP-batterier i elbilsinstallation cirka 45,38 GWh, och den ackumulerade kapaciteten för ternära batterier är cirka 49,70 GWh. Det förväntas att den årliga totala kapaciteten för LFP-batterier vid installation av elbilar kommer att överstiga den för ternära 2021, med hög tillväxttakt från år till år.
Den 18 oktober var priset på litiumhexafluorfosfat 520 000 yuan/ton, och det har stigit med nästan 500 % 2021 med priset på 107 000 yuan/ton först i början av detta år, vilket satte ett nytt rekord sedan juni 2017 Litiumhexafluorfosfat och elektrolyttillsatser har helt klart blivit ett av materialen med högst tillväxt i år. Den starka efterfrågan på marknaden förväntas fortsätta och den är för närvarande en bristvara.
Låt oss titta på utbud-efterfrågan situationer för litiumkarbonat för att utvärdera dess pristrender.
Litiumkarbonat av batterikvalitet (Li2CO3)
De viktigaste områdena litiumkarbonat av batterikvalitet är för närvarande från framställning av NMC-ternära katodmaterial, litiumkoboltoxid och en del av litiumjärnfosfat (LFP).
År 2021 har den totala tillväxttakten för NMC532 och NMC622 varit låg, jämfört med Ni-rika ternära material och LFP. Under H2 2021 beräknas efterfrågan på litiumkarbonat av batterikvalitet från tillverkning av NMC ternära katodmaterial vara cirka 48 470 ton, en ökning med endast 2,4% från föregående H2 2020.
På grund av pandemiens negativa påverkan har exportvolymen för Kinas konsumentelektronik minskat betydligt, med liten ökning på hemmamarknaden. Efterfrågan på litiumkarbonat av batterikvalitet från tillverkare av litiumkoboltoxid har minskat. Under H2 2021 beräknas litiumkarbonatbehovet från detta område vara cirka 16 737 ton, en minskning med 9,7% från H2 2020.
När det gäller efterfrågan från LFP-material använder många vanliga LFP-materialanläggningar av strömtyp för närvarande litiumkarbonat av batterikvalitet som deras huvudsakliga litiumkälla (står för cirka 30%) för att säkerställa kvaliteten på LFP-batterier för EV-marknaden. Under obalansen mellan utbud och efterfrågan på LFP -batterimarknaden för kraft har företag börjat utöka sin produktionskapacitet till stor del. Under 2021 H2 förväntas efterfrågan på litiumkarbonat av batterikvalitet från detta område vara cirka 14 788 ton, en ökning med 30% från H2 2020.
Litiumkarbonat av industriell kvalitet (Li2CO3)
Det främsta krävande området för litiumkarbonat av industriell kvalitet är tillverkning av LFP-materialkvalitet, litiummanganat, litiumhexafluorfosfat och vissa traditionella industrier.
När det gäller efterfrågan från LFP-materialproduktion har försäljningen av EV-modeller i A00-klass sedan andra halvåret 2020 ökat snabbt på den kinesiska marknaden, vilket resulterat i stor efterfrågan på LFP-batterier av genomsnittlig kvalitet. Samtidigt har vissa mid-end och high-end-modeller, som Tesla Model Y och Model 3, också lanserat sina egna LFP-drivna versioner. Dessutom ökar också efterfrågan på LFP-batterier på marknaden för energilagring och tvåhjulingar. För närvarande svarar efterfrågan på litiumkarbonat av industriell kvalitet (inklusive kvasi-batterikvalitet) från LFP-materialproduktion för cirka 70%, jämfört med efterfrågan på litiumkarbonat av batterikvalitet. Under 2021 H2 förväntas efterfrågan på litiumkarbonat av industriklass från detta område vara cirka 34 505 ton, en ökning med 30% från 2020 H2.
När det gäller efterfrågan från litiummanganatproduktion, på grund av färre beställningar av konsumentelektronik och tvåhjulingar utomlands, är efterfrågan på litiummanganatkatodmaterial inte stark. Samtidigt som priset på litiumsalter fortsätter att stiga, har tillverkarna ett stort tryck på kostnadsökningen och några av dem minskade produktionen. Därför fortsätter efterfrågan på litiumkarbonat i industriell kvalitet att minska. Det var en uppenbar produktionsminskning av LMO -material tidigt i år under Spring Festival. Under 2021 H2 förväntas dock efterfrågan på litiumkarbonat av industriklass från detta område vara cirka 11 900 ton, en liten ökning med 8% från föregående H2 2020.
När det gäller efterfrågan från framställning av litiumhexafluorfosfat, tillsammans med den heta försäljningen på EV -marknaden, har den inhemska elektrolytproduktionen ökat betydligt och efterfrågan på litiumhexafluorfosfat (LiPF6) har också ökat kraftigt. År 2021 H2 uppskattas att efterfrågan på litiumkarbonat av industriell kvalitet från detta område är cirka 11 236 ton, en ökning med 40% från 2020 H2.
Den återstående efterfrågan på litiumkarbonat av industriklass är från produktioner av metalllitium, frätande bearbetat litiumhydroxid och läkemedel, svarade för cirka 26% av dess totala efterfrågan, med en liten ökning.
Sammanfattningsvis fortsätter den totala efterfrågan på litiumkarbonat att öka snabbt. Den totala produktionen av litiumkarbonat krymper emellertid 2021 H2 på grund av minskad tillgång på spodumen, trots ett ökat utbud från saltlösningskällor inhemskt och utomlands. Priserna på litiumkarbonat kommer sannolikt att öka om uppskattningarna ovan stämmer.
Generellt tror man att ju högre andel hårt kol (över 15%) är belagt med anoden på ett li-jonbatteri, desto bättre är dess konduktivitet. Vi måste dock göra det klart att packningen av rena hårda kolpolstycken är cirka 1,15 g/cc. Om mer hårt kol beläggs med grafitmaterialet kommer komprimeringstätheten för hela polstycket att minska (utan att öka utrymmet mellan kärnmaterialskikten). Den kan bara uppnå högst 1,2 g/cc. Samtidigt kan det hårda kolet komprimeras och prestandan kanske inte utnyttjas fullt ut. Därför är det nödvändigt att välja olika förhållanden mellan hård kolbeläggning enligt tillämpningsscenarier.
Det är sunt förnuft att anodmaterialet vanligtvis är ojämnt belastat och oregelbundet. Ju större materialets partikelstorlek, desto större är det inre motståndet. Därför, om hård kolbeläggning används, även om batteriets livslängd kan förlängas avsevärt, är dess kalendertid relativt dålig (battericellens kapacitet minskar kraftigt inom lagring på 6 månader).
Är LiTFSI det bästa valet för att förbättra lågtemperaturprestanda i HEV -celler?
Uppenbarligen räcker inte hårt kolbelagt anodmaterial för att lösa smärtpunkterna vid dålig prestanda vid låg temperatur; vissa andra material måste förbättras, till exempel elektrolyter. Elektrolyter är en viktig del av litiumjonbatterier, och de bestämmer inte bara migrationshastigheten för Li+ litiumjoner i vätskefasen, utan spelar också en nyckelroll i bildandet av SEI-film. Samtidigt har de befintliga elektrolyterna en lägre dielektrisk konstant, så att litiumjoner kan locka till sig fler lösningsmedelsmolekyler och släppa dem under upplösning, vilket orsakar större systementropiförändringar och högre temperaturkoefficienter (TC). Därför är det viktigt att hitta en modifieringsmetod som har en mindre entropiförändring under upplösning, en lägre temperaturkoefficient och påverkas mindre av elektrolytkoncentrationen. För närvarande finns det två sätt att förbättra lågtemperaturprestanda genom elektrolyter:
Förbättra elektrolyternas lågtemperatur konduktivitet genom att optimera lösningsmedlets sammansättning. Lågtemperaturprestanda för elektrolyter bestäms av den eutektiska punkten vid låg temperatur. Om smältpunkten är för hög, kommer elektrolyten sannolikt att kristallisera ut vid låga temperaturer, vilket allvarligt kommer att påverka elektrolyternas konduktivitet och slutligen leda till att litiumbatteriet misslyckas. EC -etylenkarbonat är en viktig lösningsmedelskomponent i elektrolyten. Dess smältpunkt är 36 ° C. Vid låga temperaturer kommer dess löslighet sannolikt att minska och även kristaller fälls ut i elektrolyter. Genom att tillsätta komponenter med låg smältning och låg viskositet för att späda ut och minska EC-innehållet i lösningsmedlet kan elektrolytens viskositet och eutektiska punkt effektivt reduceras vid låga temperaturer och elektrolyternas konduktivitet kan förbättras. Dessutom har inhemska och utomeuropeiska studier också visat att användningen av kedjekarboxylsyra, etylacetat, etylpropionat, metylacetat och metylbutyrat som elektrolytens samlösningsmedel är fördelaktigt för förbättringen av lågtemperaturledningsförmågan hos elektrolyter och förbättrar kraftigt batteriets låga temperaturprestanda. Betydande framsteg har gjorts på detta område.
Användningen av nya tillsatser för att förbättra SEI -filmens egenskaper gör att den bidrar till ledning av litiumjoner vid låga temperaturer. Elektrolytsalt är en av de viktiga komponenterna i elektrolyter, och det är också en nyckelfaktor för att få utmärkta lågtemperaturprestanda. Sedan 2021 är elektrolytsaltet som används i stor skala litiumhexafluorfosfat. SEI-filmen som lätt formas efter åldrande har en stor impedans, vilket resulterar i dålig lågtemperaturprestanda. Därför blir utvecklingen av en ny typ av litiumsalt angelägen. Litiumtetrafluorborat och litiumdifluorooxalatborat (LiODFB), som litiumsalter för elektrolyt, har också medfört hög konduktivitet under höga och låga temperaturer, så att litiumjonbatteriet uppvisar utmärkt elektrokemisk prestanda i ett brett temperaturintervall.
Som en ny typ av icke-vattenhaltigt litiumsalt har LiTFSI hög termisk stabilitet, en liten grad av sammanslutning av anjon och katjon, och hög löslighet och dissociation i karbonatsystem. Vid låga temperaturer garanterar LiFSI -systemets elektrolyt höga konduktivitet och låga laddningsöverföringsmotstånd. Mandal Et Al. har använt LiTFSI som litiumsalt och EC/DMC/EMC/pC (massförhållande 15: 37: 38: 10) som baslösningsmedel för elektrolyt; och resultatet visade att elektrolyten fortfarande har en hög konduktivitet på 2mScm -1 vid -40 ° C. Därför betraktas LiTFSI som den mest lovande elektrolyten som kan ersätta litiumhexafluorfosfat, och betraktas också som ett alternativ för övergången till en era av fasta elektrolyter.
Enligt Wikipedia är Litium bis (trifluormetansulfonyl) imid, ofta helt enkelt kallat LiTFSI, ett hydrofilt salt med den kemiska formeln LiC2F6NO4S2. LiTFSI är en vit kristall eller pulver som kan användas som ett organiskt elektrolytlitiumsalt för litiumjonbatterier, vilket gör att elektrolyten visar hög elektrokemisk stabilitet och konduktivitet. Det används vanligtvis som litiumjonkälla i elektrolyter för litiumjonbatterier som ett säkrare alternativ till vanligt litiumhexafluorfosfat. Den består av en Li -katjon och en bistriflimid -anjon. På grund av sin mycket höga löslighet i vatten (> 21 m) har LiTFSI använts som litiumsalt i vatten-i-salt-elektrolyter för vattenhaltiga litiumjonbatterier.
LiTFSI kan erhållas genom reaktion av bis (trifluormetylsulfonyl) imid och litiumhydroxid eller litiumkarbonat i en vattenlösning, och det vattenfria kan erhållas genom vakuumtorkning vid 110 ° C: LiOH + HNTf2 → LiNTf2 + H2O
Litiumbis (trifluormetylsulfonyl) imid kan användas för att förbereda elektrolyter för litiumbatterier och som en ny Lewis -syrakatalysator i sällsynt jordartsmetall; den används för att framställa kirala imidazoliumsalter genom anjonersättningsreaktion av motsvarande trifluormetansulfonater. Denna produkt är en viktig fluorinnehållande organisk jonförening, som används i sekundära litiumbatterier, superkondensator Chemicalbook, aluminiumelektrolytkondensatorer, högpresterande icke-vattenhaltiga elektrolytmaterial och som ny högeffektiv katalysator. Dess grundläggande användningsområden är följande:
Litiumbatterier
Joniska vätskor
Antistatisk
Medicin (mycket mindre vanligt)
En FoU -ingenjör från Kina sa emellertid en gång: ”LiTFSI används huvudsakligen som tillsats i nuvarande elektrolyter och kommer inte att användas som huvudsalt bara. Dessutom, även om den används som tillsats, har den formulerade elektrolyten bättre prestanda än andra elektrolyter. LiTFSI -elektrolyt är mycket dyrare än vanliga typer av elektrolyter, så LiTFSI läggs inte till om det inte finns några särskilda krav på elektrolytprestanda. "
Man tror att det i vissa tillämpningsscenarier finns stora krav på högeffektsbatterier, scenarier som elektriska gaffeltruckar och AGV. När det gäller hållbarhet och egenskaper hos produktionsverktyg är det också nödvändigt att lösa problemen med cykelliv och lågtemperaturprestanda samtidigt. Därför kommer forskning och utveckling av nästa generations elektrolyter att fortsätta. Men det är fortfarande en mångdimensionell oro och konkurrens om prestanda, kostnad och säkerhet; och marknaderna kommer så småningom att göra sina egna val.
Referenser:
Zheng, Honghe; Qu, Qunting; Zhang, Li; Liu, Gao; Battaglia, Vincent (2012). "Hårt kol: en lovande litiumjonbatterianod för högtemperaturapplikationer med jonisk elektrolyt". RSC Advances. Royal Society of Chemistry. (11): 4904–4912. doi: 10.1039/C2RA20536J. Hämtad 2020-08-15.
Kamiyama, Azusa; Kubota, Kei; Nakano, Takeshi; Fujimura, Shun; Shiraishi, Soshi; Tsukada, Hidehiko; Komaba, Shinichi (2020-01-27). "Hårt kol med hög kapacitet syntetiserat från makroporöst fenolharts för natriumjon- och kaliumjonbatteri". ACS Applied Energy Materials. American Chemical Society. 3: 135–140. doi: 10.1021/acsaem.9b01972.
Khosravi, Mohsen; Bashirpour, Neda; Nematpour, Fatemeh (2013-11-01). "Syntes av hårt kol som anodmaterial för litiumjonbatteri". Avancerad materialforskning. 829: 922–926. doi: 10.4028/www.scientific.net/AMR.829.922. S2CID 95359308. Hämtad 2020-08-15.
Goriparti, Subrahmanyam; Miele, Ermanno; De Angelis, Francesco; Di Fabrizio, Enzo; Proietti Zaccaria, Remo; Capiglia, Claudio (2014). "Granskning av de senaste framstegen för nanostrukturerade anodmaterial för litiumjonbatterier". Journal of Power Sources. 257: 421–443. Bibcode: 2014JPS ... 257..421G. doi: 10.1016/j.jpowsour.2013.11.103.
Irisarri, E; Ponrouch, A; Palacín, MR (2015). "Review-Hard Carbon Negative Electrode Materials for Sodium-Ion Battteries". Journal of the Electrochemical Society. 162: A2476. doi: 10.1149/2.0091514jes.
Dou, Xinwei; Hasa, Ivana; Saurel, Damien; Vaalma, Christoph; Wu, Liming; Buchholz, Daniel; Bresser, Dominic; Komaba, Shinichi; Passerini, Stefano (2019). "Hårda kol för natriumjonbatterier: Struktur, analys, hållbarhet och elektrokemi". Material idag. 23: 87–104. doi: 10.1016/j.mattod.2018.12.040
På Kinas marknad uppgick den inhemska elbatteriproduktionen till 17,4 GWh i juli 2021, en ökning med 185,3% från år till år och en ökning med 14,2% från månad till månad. Bland dem är utgången av ternärt batteri 8,0 GWh, vilket svarar för 46,0% av den totala produktionen, med en ökning med 144,0% från år till år och en ökning med 8,6% från månad till månad; produktionen av litiumjärnfosfat (LFP) batterier är 9,3 GWh, vilket står för 53,8% av den totala produktionen, med en ökning med 236,2% jämfört med föregående år och en ökning med 20,0% från månad till månad.
Från januari till juli i år var den totala effekten för batterier 92,1 GWh, en ökning med 210,9% jämfört med föregående år. Bland dem var den kumulativa produktionen av ternära batterier 44,8 GWh, en ökning med 148,2% jämfört med föregående år, vilket motsvarar 48,7% av den totala effekten. den kumulativa effekten för LFP-batterier var 47,0 GWh, en ökning med 310,6% jämfört med föregående år, vilket svarade för 51,1% av den totala effekten.
När det gäller batterikapacitet installerad av EV-industrin var den totala installationskapaciteten för ternära batterier i juli 5,5 GWh, vilket motsvarar 48,7%, en ökning med 67,5% från år till år, men en minskning med 8,2% från månad till månad ; den totala installationen av LFP-batterier var 5,8 GWh, svarande för 51,3%, en ökning med 235,5% jämfört med föregående år och en ökning med 13,4% från månad till månad.
Från januari till juli var den kumulativa kapaciteten för ternära batterier installerade i EV 35,6 GWh, en ökning med 124,3% från år till år, vilket motsvarar 55,8% av den totala installerade volymen. den ackumulerade kapaciteten för LFP-batterier var 28,0 GWh, en ökning med 333,0% jämfört med föregående år, vilket motsvarar 43,9% av den totala installerade volymen.
Enligt uppgifter från China Automotive Ström Battery Industry Innovation Alliance, maj 2021, Kinas Batterier utgång uppgick 13.8GWh ett år till år ökning med 165,8%. Bland dem, produktionen av litium järnfosfat (LFP) batterier var 8.8GWh maj, står för 63,6% av alla batteri utgång, en ökning med 317,3% jämfört med föregående år och en ökning med 41,6% från månad till månad ; utgången av ternära litiumbatterier var 5.0GWh, står för 36,2% av den totala produktionen, en ökning med 62,9% jämfört med föregående år, men en 25,4% minskning jämfört med föregående månad. På grund av den kraftiga ökningen i maj i år har produktionen av LFP batterier överträffade att av ternära litiumbatterier för första gången sedan 2018. Den kumulativa produktionen av LFP batteri var 29.9GWh från januari till maj i år, vilket motsvarar 50,3% av totala produktionen; medan den kumulativa utsignalen från ternära litiumbatterier var 29.5GWh vid samma period, som står för 49,6%.
När det gäller batterikapacitet installeras av EV industrin är andelen LFP batterier tillfälligt mindre än ternära litiumbatterier fortfarande. I maj ökade installationskapaciteten hos LFP batterier med 458,6% jämfört med föregående år till 4,5 GWh, och den installerade kapaciteten av ternära batterier ökade med 95,3% jämfört med föregående år till 5,2 GWh. Under de första fem månaderna i år, Kinas installation av kraftbatterikapaciteten uppgick 41.4GWh i EV, ett år till år ökning med 223,9%. Bland dem, den ackumulerade volymen av ternära litiumbatterier var 24.2GWh, en ökning med 151,7% jämfört med föregående år, vilket motsvarar 58,5% av de totala batterier installerade; den ackumulerade volymen av LFP batterier var 17.1GWh, en ökning med 456,6% jämfört med föregående år, vilket motsvarar 41,3% av den totala batterier installerade. Det är dock värt att notera att den nuvarande tillväxttakten av LFP batterier i produktion och EV installation långt överstiger ternära litiumbatterier. Om detta fortsätter kan EV installation av LFP batterier i juni överstiga den av ternära litiumbatterier också.
Enligt statistik från ICCSINO har marknadsandelen för nickelrika ternära material (811 & NCA typ) 2020 ökade till 22% ungefär i området övergripande ternära material, en betydande ökning jämfört med den för 2019. Även om detta år 2021 , den totala produktionen av ternära katodmaterial visar sig vara ca 106,400 ton i Kina i Q1 + april varav nickelrika material stod för 32,7%. Den månatliga produktionen i april nådde en ny nivå i ett register över 10,450 ton, ett år till år ökning med 309,8%. Tillväxttakten långt över förväntan. Nickelrika ternära material blev gradvis viktigaste slagfältet av de framtida ternära material.
I själva verket, under de senaste åren, med hög nickelization av ternära katodmaterial har inte varit jämn i Kina marknaden. Även om trenden redan dykt upp på marknaden under 2018, var nickelrika material som inte väl i den kinesiska nya energimarknaden på grund av tekniska och säkerhetsfrågor. Under 2019 marknadsandel på nickelrika material var endast ca 13%. Men med den blomstrande efterfrågan på utländska marknader under de senaste två åren och populariteten av nickelrika batterier av stora bilföretag, transporterna av Kinas nickelrika katodmaterial har ökat stadigt.
Här är ett diagram som visar delar av olika ternära katodmaterial produktionen i Kina marknaden under Q1 + April under de senaste åren. Källa: ICCSINO.COM
Poworks
Poworks är en professionell tillverkare och leverantör av litiumföreningar.
